F.L.D: del 1
Ja vad kan man säga om livet egentligen? Inte så mycket, därför håller jag det kort.....eller inte, vi får se hur mycket jag babblar på i den här bloggen. Jag har en tendens att dra ut på saker ibland...
Men om man frågar sig själv: Finns det en mening med livet? Vad ska man svara då?
Jag anser att det inte finns någon mening, man gör livet till det man vill för stuinden. Visst det går att planera inför framtiden men har det verkligen en mening? Jag menar liksom: Vi Föds, vi Lever och sen så Dör vi. Det är grundprincipen för en normal människas liv eller hur? Så varför slösa tid på en sån meningslös fråga som vad är meningen? Varför slösa tid på att lista ut vad man som människa ska/borde göra i luckorna mellan födseln, livet och döden. Det är helt individuellt, och jag vill bara påpeka att jag också har en tendens att hyckla emot migsjälv så bli inte för sur ;)
Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara mina tankar angående livet just nu, därför tänkte jag lägga upp mina tankar i delar (detta är såklart del ett) av bloggserien F.L.D. dvs Födseln, Livet & Döden. Kanske kommer det bli en bok när alla delar faller samma och bildar någon form av omfattning? Eller kanske det inte fallar samman och slutar i totalt kaos? Ingen vet, men jag gillar att diskutera mina annorlunda åsikter om saker. Jag kan ge ett exempel:
Religion
Jag kan inte påstå att jag är en religös människa. Tvärtom, jag tycker att religion är det mest idiotiska påhittet som någonsin kommer existera. Religioner skapar förvisso en lugn bland människor, en sorts trygghet och tillit till andra medmänniskor. Men samtidigt skapar det krig. Jag vill inte framstå som snubben som säger att alla världens problem är de religösa människornas fel. Nej nej! Pågrund av att många kulturere/religioner inte kan acceptera andras åsikter så skapar de människorna inte bara oro bland sitt eget folk (dvs det folket som är en del av den religion) men det skapar också hat för de religioner som inte är "korrekta" enligt deras egen. Detta anser jag vara grunden till varför det är krig i t.ex mellanöstern. Jag kan helt ärligt erkänna att jag är inte så påläst när det gäller den mellanöstiska religionen (och jag har aldrig varit den typen som orkar bry mig om religioner i allmänhet) men det är bara mina personliga tankar som flyter omkring här. So suck on it!!
Men som jag sa tidigare: jag har en tendens att spåra iväg lite ibland. Det jag vill ha sagt är att en person som jag (som i allmänhet inte gillar religioner) har börjat skapa en egen "religion". Jag vet inte om man kan kalla det för en religion, men jag delar iaf samma åsikter, tankar och tro med en kompis i Spanien. Jag kan förklara lite kort, men om ni läser så får ni inte ändra uppfattning om den som jag är på grund av vad jag tror händer när vi dör!
Vi är egentligen inte männskliga. Våra kroppar är "bara" skal till våra själar. När vi dör så lämnar själen kroppen och vi "återuppstår" i den form vi känner för. I denna "återuppståelse" så står vi framför en enorm datorbas (låt oss kalla den Gud för enkelhetens skull). I denna datorbas så finner vi ENORMA mängder information. Allfrån hur många andetag vi tog i våran senaste "skal" (dvs kropp) till hur många människor vi har pratat med. ALL onödig information vi kan tänka oss finns där. Vi gämnför denna informtion med våra tidigare "skal" och kommer till en slutsats. Den här slutsatsen är individuell. För innan vi väljer (eller skapar, det beror på) ett nytt skal, dvs ett nytt liv som en ny person/sak, så måste vi ställa vissa krav på det livet/existensen typ en quota. Sedan när vi dör så kommer själen tillbaka till denna "Gud" och där ser vi om vi uppfyllt quotan.
Vad som händer om/när vi uppfyller quotan vet jag inte, det är det som är lite spännande. Nirvana kanske? Men jag vill bara passa på att påpeka att medans själen "lever sitt liv" i sitt skal så har vi ingen kontakt/minne med/av den här datornbasen eller att själen väljer skal etc. Vi är helt omedvetna.
Jag vet inte riktigt hur jag kom fram till detta. Jag tror det var bara en kul tanke från början, sedan började jag tänka mer och mer på det. Tillslut önskade jag att skulle bli så, att man skulle kunna fortsätta leva vidare som något/någon annan/annat. Så jag bestämde mig för att det är så. På detta sätt kan jag respektera andras tro. Även fast jag personligen tycker det är trams så kan jag respektera det, eftersom jag vet att de personer jag har berättat min teori/tro för har tyckt att jag verkar sjuk i huvudet eller bara allmänt konstig (vilket jag är btw) :D
Jag ska väl ta och avsluta den här "diskussionen" och gå och lägga mig nu. Men det kommer flera delar så småningom ;) Oroa er icke!
För övrigt har det vart en tråkig dag. Jag va bakis på jobbet och allmänt deppig för att det var SJUKT varmt ute och jag var tvungen att jobba :( Men efter jobbet drog jag med nicholas och hans tjej till nån park med deras polare och grillade lite. Dock hade jag ingen ketchup till min korv och mitt franska korvbröd, så Stark senap + bröd + korv = inte gott, BRÄNNS I NÄSAN!! Men det va skönt och chilla, sommarn är snart här och livet kommer lösa sig. Eller iaf underlätta i några månader...
Sov Gott :D
- Mr Tard
Men om man frågar sig själv: Finns det en mening med livet? Vad ska man svara då?
Jag anser att det inte finns någon mening, man gör livet till det man vill för stuinden. Visst det går att planera inför framtiden men har det verkligen en mening? Jag menar liksom: Vi Föds, vi Lever och sen så Dör vi. Det är grundprincipen för en normal människas liv eller hur? Så varför slösa tid på en sån meningslös fråga som vad är meningen? Varför slösa tid på att lista ut vad man som människa ska/borde göra i luckorna mellan födseln, livet och döden. Det är helt individuellt, och jag vill bara påpeka att jag också har en tendens att hyckla emot migsjälv så bli inte för sur ;)
Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara mina tankar angående livet just nu, därför tänkte jag lägga upp mina tankar i delar (detta är såklart del ett) av bloggserien F.L.D. dvs Födseln, Livet & Döden. Kanske kommer det bli en bok när alla delar faller samma och bildar någon form av omfattning? Eller kanske det inte fallar samman och slutar i totalt kaos? Ingen vet, men jag gillar att diskutera mina annorlunda åsikter om saker. Jag kan ge ett exempel:
Religion
Jag kan inte påstå att jag är en religös människa. Tvärtom, jag tycker att religion är det mest idiotiska påhittet som någonsin kommer existera. Religioner skapar förvisso en lugn bland människor, en sorts trygghet och tillit till andra medmänniskor. Men samtidigt skapar det krig. Jag vill inte framstå som snubben som säger att alla världens problem är de religösa människornas fel. Nej nej! Pågrund av att många kulturere/religioner inte kan acceptera andras åsikter så skapar de människorna inte bara oro bland sitt eget folk (dvs det folket som är en del av den religion) men det skapar också hat för de religioner som inte är "korrekta" enligt deras egen. Detta anser jag vara grunden till varför det är krig i t.ex mellanöstern. Jag kan helt ärligt erkänna att jag är inte så påläst när det gäller den mellanöstiska religionen (och jag har aldrig varit den typen som orkar bry mig om religioner i allmänhet) men det är bara mina personliga tankar som flyter omkring här. So suck on it!!
Men som jag sa tidigare: jag har en tendens att spåra iväg lite ibland. Det jag vill ha sagt är att en person som jag (som i allmänhet inte gillar religioner) har börjat skapa en egen "religion". Jag vet inte om man kan kalla det för en religion, men jag delar iaf samma åsikter, tankar och tro med en kompis i Spanien. Jag kan förklara lite kort, men om ni läser så får ni inte ändra uppfattning om den som jag är på grund av vad jag tror händer när vi dör!
Vi är egentligen inte männskliga. Våra kroppar är "bara" skal till våra själar. När vi dör så lämnar själen kroppen och vi "återuppstår" i den form vi känner för. I denna "återuppståelse" så står vi framför en enorm datorbas (låt oss kalla den Gud för enkelhetens skull). I denna datorbas så finner vi ENORMA mängder information. Allfrån hur många andetag vi tog i våran senaste "skal" (dvs kropp) till hur många människor vi har pratat med. ALL onödig information vi kan tänka oss finns där. Vi gämnför denna informtion med våra tidigare "skal" och kommer till en slutsats. Den här slutsatsen är individuell. För innan vi väljer (eller skapar, det beror på) ett nytt skal, dvs ett nytt liv som en ny person/sak, så måste vi ställa vissa krav på det livet/existensen typ en quota. Sedan när vi dör så kommer själen tillbaka till denna "Gud" och där ser vi om vi uppfyllt quotan.
Vad som händer om/när vi uppfyller quotan vet jag inte, det är det som är lite spännande. Nirvana kanske? Men jag vill bara passa på att påpeka att medans själen "lever sitt liv" i sitt skal så har vi ingen kontakt/minne med/av den här datornbasen eller att själen väljer skal etc. Vi är helt omedvetna.
Jag vet inte riktigt hur jag kom fram till detta. Jag tror det var bara en kul tanke från början, sedan började jag tänka mer och mer på det. Tillslut önskade jag att skulle bli så, att man skulle kunna fortsätta leva vidare som något/någon annan/annat. Så jag bestämde mig för att det är så. På detta sätt kan jag respektera andras tro. Även fast jag personligen tycker det är trams så kan jag respektera det, eftersom jag vet att de personer jag har berättat min teori/tro för har tyckt att jag verkar sjuk i huvudet eller bara allmänt konstig (vilket jag är btw) :D
Jag ska väl ta och avsluta den här "diskussionen" och gå och lägga mig nu. Men det kommer flera delar så småningom ;) Oroa er icke!
För övrigt har det vart en tråkig dag. Jag va bakis på jobbet och allmänt deppig för att det var SJUKT varmt ute och jag var tvungen att jobba :( Men efter jobbet drog jag med nicholas och hans tjej till nån park med deras polare och grillade lite. Dock hade jag ingen ketchup till min korv och mitt franska korvbröd, så Stark senap + bröd + korv = inte gott, BRÄNNS I NÄSAN!! Men det va skönt och chilla, sommarn är snart här och livet kommer lösa sig. Eller iaf underlätta i några månader...
Sov Gott :D
- Mr Tard
Kommentarer
Trackback
